Anders Lindberg vill tysta meningsmotståndare

I gårdagens debatt i SVT om Elon Musk blev det tydligt hur rädd Anders Lindberg är för yttrandefrihet och fri opinionsbildning.

Att hålla sig lugn när man hör och ser Aftonbladets Anders Lindberg debattera kan vara svårt, men jag ska försöka.

Hans senaste framträdande handlade om Elon Musks inlägg på sajten X.

För att diskutera detta delikata ämne var Anders Lindberg igår inbjuden till SVT:s Aktuellt.

Bakgrunden till debatten var att Elon Musk har gjort flera inlägg om Europeisk politik. Bland annat har han anklagat Storbritanniens premiärminister Keir Starmer för att han i sin tidigare roll inom åklagarmyndigheten misslyckats med att lagföra ”våldtäktsgäng”.

Det Musk syftade på var skandalen som briserade 2014 då det framkom att fler än 1400 barn i Storbritannien utsatts för sexuella övergrepp, trafficking och misshandel. Förövarna var män med ursprung i Pakistan, Afrika och Mellanöstern medan offren till största delen var vita brittiska flickor, som hade valts ut just för att de var vita.

Av rädsla för att bli kallade för rasister tystades detta ner av såväl politiker som företrädare för ordningsmakten. Av många kallas det en av de största mörkläggningsskandalerna i Storbritanniens historia.

Även i svensk press har rapporteringen varit sparsam och ofta missvisande kring de här händelserna.

Men det är inte de utsatta barnens öde som Anders Lindberg vill diskutera när han stiger in i Aktuelltstudion. Utan huruvida Elon Musk har rätt att lägga sig i andra länders politik. Anders Lindbergs största argument är att Elon Musk är miljardär och miljardärer ska absolut inte ha åsikter. Framförallt inte åsikter som går på tvärs med Anders Lindbergs egna personliga agenda.

Anders Lindberg står där och är upprörd. Väldigt upprörd.

Framförallt för att plattformen X har slutat censurera människors åsikter, vilket exempelvis Facebook och Instagram gör.

Vadå censurera tänker du kanske? Det har man väl inte gjort?

Jo, det har man svarar jag då. Det är därför jag nästan har slutat använda Facebook.

Vilket är väldigt tråkigt eftersom jag ägnat mer än tio år åt att bygga en plattform där.

När jag började arbeta med Facebook som bas kunde jag göra livesändningar obehindrat, skriva artiklar och producera granskande videoreportage. Men för några år sedan förändrades tillvaron på sajten. Vad jag än la upp kom varningar från Facebook. Ofta togs mina reportage bort och ibland stängdes mitt konto av.

Några exempel på reportage Facebook inte gillade var avslöjanden om pedofiler inom Centerpartiet, livesändningar från korankravellerna, eller förra årets granskning av mordet på Mikael i Skärholmen.

Att verka som journalist på Facebook är inte möjligt längre och det är därför jag har bytt plattform.

Men hur kunde det då bli så här?

Svaret är politisk påverkan.

I Sverige har vi sådana som Anders Lindberg och andra socialdemokratiska ideologer och politiker som gjort allt i sin makt för att begränsa det offentliga samtalet.

Som när justitieminister Morgan Johansson under valrörelsen 2018 kallade till sig Google, Facebook och andra nätjättar för att få dem att radera innehåll som han ansåg ”kontroversiellt”. Resultatet blev att flera regeringskritiska kanaler i Sverige stängdes ner och att innehåll raderades godtyckligt.

Då hördes ingen kritik från Anders Lindberg om otillbörlig påverkan av det demokratiska samtalet.

Inte heller verkar han ha fått sig en tankeställare när Facebooks grundare Mark Zuckerberg under gårdagen gick ut och erkände att censur varit ett faktum under många år på plattformen. Därför ska nu Facebook minska censuren, enligt Zuckerberg.

Detta besked gör Anders Lindberg orolig. Nu kommer ”sanningen bli relativ även på Facebook”, skriver han i ett inlägg.

Även många andra journalister och opinionsbildare uttrycker idag sitt missnöje med att Mark Zuckerberg äntligen har insett att censur och deplattformering inte är rätt väg att gå om man vill ha ett modernt samhälle med yttrandefrihet och fri opinionsbildning.

En fruktansvärd utveckling, menar istället Anders Lindberg och hans vänner.

Personligen kämpar jag idag med att försöka återställa mitt eget Facebook-konto. Det har nämligen blivit begränsat efter ett granskande reportage om förskolepedofiler i vikariepoolen hos en svensk kommun.

Det reportaget fångades upp av Facebooks godtyckliga granskningsrobotar som valde att stänga av vissa funktioner för mitt konto, som exempelvis livesändningar.

Men det är väl så Anders Lindberg och hans kollegor vill ha det. Ensamrätt på journalistik, debatt och åsikter.

Tyck gärna olika, så länge du tycker som oss. Och om du inte tycker som oss är det bäst att du inte tycker alls.

Ett hyckleri utan dess like, om du frågar mig.

Det minsta man kunde begära vore väl att man pratade om problemen, i stället för att skjuta budbärarna.

Exempelvis kunde man i gårdagens Aktuellt pratat om de tusentals utsatta barnen och hur man ska göra för att se till att något sånt aldrig händer igen.

Men då skulle ju Anders Lindberg vara tvungen att konfronteras med sanningen. Vilket förmodligen vore ett hot mot demokratin, om man frågar honom.

Joakim Lamotte

---

Tack för att du besöker den här sidan. Vill du stödja oberoende journalistik får du gärna bli prenumerant. Till skillnad från många andra medier får jag inget presstöd eller andra skattefinansierade bidrag.

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.