Mordet på Salwan Momika är en skam för Sverige

Svenska makthavare skryter gärna om yttrandefriheten i vårt land. Det är ett hyckleri utan dess like.

Inatt mördades Salwan Momika i en skjutning i Södertälje.

Salwan Momika var mest känd för sin kritik mot islam och de senaste åren har han vid flertalet tillfällen uppmärksammats för olika typer av demonstrationer, bland annat koranbränningar.

Han är ursprungligen från Irak och uppvuxen under islamistiskt förtryck. I Sverige har han utövat sin lagstadgade rätt till yttrandefrihet, genom att protestera mot den ökande islamismen.

Det har gjort honom till en av de mest hotade människorna i vårt land. För den som lyckas reta upp islamister får räkna med att leva med en evig dödsdom över sig. Det vet alla som är någorlunda bevandrade i vad som händer i Sverige och omvärlden.

Polisen vet det. Våra politiker vet det. Alla vet det.

Trots den här vetskapen om hotbilden så mördades Salwan Momika inatt.

Nu kommer säkert vissa opinionsbildare gå ut och pliktskyldigt fördöma mordet. Kanske säger man något i stil med att: ”Jag gillade inte hur Salwan Momika uttryckte sig, men ändå fruktansvärt att han blev mördad”.

Sedan kommer man gå vidare i livet, tills nästa kritiker av islam får sätta livet till.

Den här tafattheten är skamlig.

År efter år ser vi hur aktivister med islamistiska budskap får sätta agendan och styra och ställa i Sverige, samtidigt som våra politiker är för rädda för att säga ifrån.

Även poliserna är rädda. Det har jag sett med egna ögon många gånger. Titta bara på hur man behandlar de terroristhyllande Gaza-aktivisterna med silkesvantar.

Personligen har jag blivit rånad och misshandlad medan polisen har sett på. Andra journalister har också blivit bestulna och fråntagna sin utrustning när de bara gjort sitt jobb. Samtidigt som poliserna på plats inte lyft ett finger.

Det har bara varit att vänja sig, men speciellt trevligt är det inte.

När man ger sig på att granska islamister, så kommer dödshoten per automatik. Senast inatt fick jag anonyma meddelanden där jag kallades ”en zionist som ska avrättas”.

“Tror du det är på allvar?”, brukar polisen fråga när jag gör anmälningar om olaga hot.

Vad svarar man på det? Jag undrar om Salwan Momika också fick den frågan?

Sedan lägger de när ärendet med vändande post.

Efter beskedet om mordet på Salwan Momika inatt har jag ägnat några timmar åt att följa flödet i sociala medier. På TikTok fylls kommentarsfälten med hyllningar. Inte till Salwan Momika, utan till den eller de som sköt honom.

Det måste vara radikala islamister som skriver sånt tänker du kanske?

Snarare gemene man med ursprung i Mellanöstern skulle jag säga. Eller var och varannan invånare i valfri svensk förort. Såna som våra politiker inte anser är extremister, men som ändå hyllar mord på oliktänkande.

Att se den här typen av åsikter växa fram i Sverige är skrämmande. Nästan lika skrämmande som att se hur de tolereras, och i vissa fall bejakas, av samhället.

Att sedan prata om att Sverige är ett av världens bästa länder när det kommer till yttrandefrihet är ett hyckleri utan dess like. Om det vore sant skulle Salwan Momika sannolikt fortfarande vara vid liv.

Han hade fått asyl i Sverige för att han riskerade tortyr i hemlandet. Istället mördades Salwan Momika i natt, endast 38 år gammal. Det svenska rättsväsendet lyckades inte skydda honom.

Efter det här mordet kunde man önska att svenska makthavare på allvar börjar värna det fria ordet, istället för att skydda dem som med våld vill förgöra vår demokrati.

Men det är väl som vanligt att hoppas för mycket.

Joakim Lamotte

---

Tack för att du besöker den här sidan. Vill du stödja oberoende journalistik får du gärna bli prenumerant. Till skillnad från många andra medier får jag inget presstöd eller andra skattefinansierade bidrag.

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.