Denna jurist, Chirin Fahramand, verkar av namnet att döma, tillhöra samma ’familj’ som alla andra brottslingar. Vi har fått in obotliga virus i vårt rättssystem.
Hörde idag att HD ändrat en dom om rån (18-åring som tvingar av en 14-åring hans jacka och surfplatta) till grov stöld istället. Det först utmätta straffet var 6 månaders fängelse men blev i HD skyddstillsyn med samhällstjänst. HD har alltså ”balanserat ut” den straffskärpning som Tidö-partierna instiftat genom att ändra rubricering … Och varför togs ärendet överhuvudtaget upp av HD? En liten obetydlig händelse i det stora hela men naturligtvis inte för 14-åringen som nu blir FÖRNEDRAD av rättsväsendet och gör rånet till en mer bagatellartad historia.
Stå på dig, Joakim!!! Du har din fulla rätt att både erhålla utredningsmaterial från misshandeln och få upprättelse i domstol!
Det är ett erbarmligt tyckande bland åklagarna och polisens jurist och tyvärr är det kvinnor på samtliga poster, inte särskilt förvånande …
Jag satt nyss i ett mål som nämndeman i hovrätten där sitsen=tre kvinnliga domare friade en av fyra afghaner som tingsrätten hade dömt till fem månaders fängelse och utvisning för grovt rån.
Var i hela fridens dar’ är vi på väg?! Jag är ju själv kvinna men saknar fullständigt förtroende för många av mitt kön! Batikhäxor, har de väl kallats, de som tagit unga, utländska och färgade män till sig. Har de dessutom kommit i de juridiska rummen är oerhört tragiskt och farligt för en rättsstat som 🇸🇪! Jag blir illamående …
Hej Ewa, om det kan vara till någon tröst, det har blivit mindre vanligt med juristdomare som dömer liberalare än lagen. När jag började som nämndeman i tingsrätten blev jag chockad över har snälla domarna var.
OK, tack för info men man hoppas väl att de ska döma utefter lagarna vi har och inte vara godtyckliga vem som är förövaren… Om du är invandrare, ljugit om din ålder och din härkomst så ska du ut ur Sverige! Inga förmildrande omständigheter finns, enligt min åsikt.
"Det Svenska "rättssystemet" med domstolar, polisen och Säpo framstår mer och mer som dom mest korrupta myndigheter vi har. Allt enligt Tidöpartiernas "paradigmskifte".
Tidö partierna gör så gott de kan för att åstadkomma förändring! Motarbetas effektivt av aktivistiska tjänstemän och domare, dessa är arv från sosse& miljöpartiet regeringstid. Även liberalerna har ett mindre ansvar och har bättrat sig nu.
Överklaga beslutet från kammarrätten till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD).
HFD tar endast upp ärendet om det bedöms ha prejudicerande betydelse, det vill säga att det kan vara vägledande för liknande framtida fall. Detta om något borde har ha prejudicerande betydelse där en myndighet bryter mot lagen! Även om du inte skulle nå framgång, råttorna håller ihop, så kan du fortsätta skriva om vårt Hilda- och Rubnenruttana rättsystem!!!
Rätt märklig dominans av kvinnor inom rättssystemet. Den där Maria (åklagere 1) tycks ha många kompisar. Stå på dig och kan någon form av namnunderskrifter hjälpa för en klagan till HD, så skriver jag på direkt och säkert de flesta läsare här.
Oerhört irriterande situation. Jag ventilerade problemet med min AI som lämnade följande kommentarer.
Ja, jag kan läsa texten i bilden. Här är en juridisk analys av situationen:
Rättslig bedömning av polisens vägran att lämna ut övervakningsfilmen
1. Rätt till insyn i förundersökningsmaterial
Enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF) har alla rätt att ta del av allmänna handlingar, vilket även omfattar förundersökningsmaterial efter att en förundersökning avslutats. Dock finns begränsningar enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL).
När det gäller brottsoffer har de en särskild rätt att ta del av förundersökningsmaterial enligt 23 kap. 18 § rättegångsbalken (RB). Syftet med denna rätt är att möjliggöra en civilrättslig process, exempelvis om skadestånd.
2. Polismyndighetens beslut och sekretesskäl
Polisen har hänvisat till att utlämnande av filmen kan leda till att personer riskerar att utsättas för trakasserier eller repressalier. Detta hänför sig till 18 kap. 1 § OSL, som möjliggör sekretess om det kan antas att ett utlämnande skulle utsätta någon för allvarliga konsekvenser. En sådan bedömning måste dock vara konkret och motiverad, vilket texten antyder att den inte var.
Om en handling omfattas av sekretess kan det ändå finnas en möjlighet att begära att vissa delar av handlingen maskeras och att resten lämnas ut.
Joakim kan i en civilrättslig process begära att tingsrätten förordnar om att polisen ska lämna ut material från förundersökningen. Här är de relevanta rättsliga reglerna och möjliga strategier:
⸻
1. Möjlighet att få tillgång till bevis genom rättegångsbalken
En enskild part som för en civilrättslig talan, exempelvis en skadeståndstalan för misshandel och rån, kan åberopa reglerna om edition i 38 kap. rättegångsbalken (RB).
• 38 kap. 2 § RB: Rätten kan förelägga en myndighet att lämna ut en handling om den kan antas ha betydelse som bevis.
• 38 kap. 8 § RB: Myndigheter kan dock vägra utlämnande om det skulle strida mot sekretessregler i offentlighets- och sekretesslagen (OSL).
⸻
2. Begränsningar på grund av sekretess
• Enligt 18 kap. 1 § OSL kan sekretess gälla om utlämnande kan leda till att enskilda utsätts för trakasserier eller repressalier.
• Dock gäller enligt 10 kap. 3 § OSL att sekretess i vissa fall kan brytas om uppgifterna behövs i en rättegång och vikten av att materialet används väger tyngre än sekretesskyddet.
Detta innebär att domstolen vid en prövning måste väga Joakims rätt att föra sin talan och använda relevant bevisning mot den påstådda risken för trakasserier.
⸻
3. Processuell strategi för att begära materialet
1. Editionstalan i tingsrätten
• Joakim kan yrka att tingsrätten förpliktigar Polismyndigheten att lämna ut övervakningsfilmen enligt 38 kap. 2 § RB.
• Han måste visa att filmen är relevant för hans talan och att han inte kan få tag på den på annat sätt.
2. Invändning mot sekretess
• Han kan argumentera att intresset av att föra sin talan väger tyngre än sekretess enligt 10 kap. 3 § OSL.
• Om filmen rör ett grovt brott kan det stärka hans sak, eftersom sekretess ofta bedöms mildare i sådana fall.
3. Alternativt krav på maskering
• Om domstolen finner att filmen delvis är skyddad av sekretess kan han begära att känsliga delar maskeras eller anonymiseras innan utlämnande.
4. Begäran om syn vid tingsrätten
• Om filmen inte lämnas ut kan han istället begära att domstolen tar del av den genom en syn enligt 39 kap. 5 § RB, där tingsrätten kan granska filmen utan att den utlämnas till Joakim.
⸻
4. Slutsats
Joakim har en juridisk möjlighet att få tillgång till övervakningsfilmen genom en editionstalan i tingsrätten, men sekretessprövningen kan utgöra ett hinder. Han bör argumentera utifrån 10 kap. 3 § OSL om att sekretessen bör brytas till förmån för hans rätt att föra sin talan.
Om polisen vägrar kan han begära att domstolen gör en syn av filmen. Detta kan vara en strategisk väg om tingsrätten inte förordnar om utlämnande.
3. Kammarrättens beslut
Kammarrätten avslog överklagandet utan vidare motivering. Domstolar har möjlighet att fatta korta beslut enligt 8 kap. 29 § OSL, men det kan ifrågasättas om ett så kortfattat beslut uppfyller rättssäkerhetskraven, särskilt då den enskilde har en legitim rätt att förstå varför beslutet fattats.
4. Möjliga åtgärder
• Begära en ny prövning hos Kammarrätten med begäran om fullständig motivering enligt artikel 6 i Europakonventionen (EKMR).
• Överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen om det finns grund för att beslutet är felaktigt eller strider mot offentlighetsprincipen.
• Begära skadestånd hos Justitiekanslern (JK) om det kan påvisas att rättssäkerheten åsidosatts.
5. Slutsats
Polismyndighetens beslut kan vara juridiskt tvivelaktigt om sekretess inte motiverats tillräckligt. Kammarrättens kortfattade beslut utan motivering kan också vara problematiskt ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Om syftet med begäran är att driva en civil skadeståndsprocess finns det starka skäl att argumentera för att övervakningsfilmen ska lämnas ut. En vidare rättslig prövning kan därför vara aktuell.
Sekretess är motiverat eftersom inte bara de inblandade finns med på filmen, utan även oskyldiga förbipasserande och andra deltagare i demonstrationen. Andra oskyldiga deltagare i demonstrationen är högt skyddat i demokrativärde och får därför inte lämnas ut av GDPR-skäl.
Materialet utgör således GDPR-material och sekretess föreligger mycket riktigt för detta material.
Att maska materialet så som beskrivs i punkt 3 skulle fungera, men det skulle vara mycket kostsamt då det är en FILM det rör sig om, och inte enskilda bilder eller uppgifter i ett textdokument som kan maskas enkelt.
Vad Joakim skall göra, är att begära ut FUPen i enlighet med partinsynen (RB 23 kap §18). I denna FUP, kommer det finnas printscreens av valda delar av övervakningsfilmen, där printscreenen beskärts så att "oskyldiga" inte kommer med.
Dessa print screens i FUPen är det som då får ligga till grund för en civilrättslig stämning eller enskilt åtal.
Jag blev utsatt för ett bedrägeri. Jag fick då ut FUPen (som pga pågående utredning i annat ärende var fortfarande belagd med sekretess) via partsinsynen, men filmen från Stadium kunde inte lämnas ut eftersom denna var GDPR-material då andra kunder syns på samma film.
I FUPen finns dock urklipp ur filmen där man klippt bort runtomkring så bara bedragarna syns, inte andra oskyldiga kunder. FUPen fungerar helt utmärkt om man skulle vilja driva fallet civilt, dock blev detta omöjligt iom att en i fallet avled.
Denna jurist, Chirin Fahramand, verkar av namnet att döma, tillhöra samma ’familj’ som alla andra brottslingar. Vi har fått in obotliga virus i vårt rättssystem.
Skicka in stämningsansökan och skriv att domstolen ska begära att få ut bevismaterial av polismyndigheten.
Rättsrötan verkar vara total!
Hörde idag att HD ändrat en dom om rån (18-åring som tvingar av en 14-åring hans jacka och surfplatta) till grov stöld istället. Det först utmätta straffet var 6 månaders fängelse men blev i HD skyddstillsyn med samhällstjänst. HD har alltså ”balanserat ut” den straffskärpning som Tidö-partierna instiftat genom att ändra rubricering … Och varför togs ärendet överhuvudtaget upp av HD? En liten obetydlig händelse i det stora hela men naturligtvis inte för 14-åringen som nu blir FÖRNEDRAD av rättsväsendet och gör rånet till en mer bagatellartad historia.
Stå på dig, Joakim!!! Du har din fulla rätt att både erhålla utredningsmaterial från misshandeln och få upprättelse i domstol!
Det är ett erbarmligt tyckande bland åklagarna och polisens jurist och tyvärr är det kvinnor på samtliga poster, inte särskilt förvånande …
Jag satt nyss i ett mål som nämndeman i hovrätten där sitsen=tre kvinnliga domare friade en av fyra afghaner som tingsrätten hade dömt till fem månaders fängelse och utvisning för grovt rån.
Samtliga utan uppehållstillstånd.
Den satt som en käftsmäll!
Var i hela fridens dar’ är vi på väg?! Jag är ju själv kvinna men saknar fullständigt förtroende för många av mitt kön! Batikhäxor, har de väl kallats, de som tagit unga, utländska och färgade män till sig. Har de dessutom kommit i de juridiska rummen är oerhört tragiskt och farligt för en rättsstat som 🇸🇪! Jag blir illamående …
Hej Ewa, om det kan vara till någon tröst, det har blivit mindre vanligt med juristdomare som dömer liberalare än lagen. När jag började som nämndeman i tingsrätten blev jag chockad över har snälla domarna var.
Blev de andra tre utvisade?
Vad bled de dömda för? Misshandel?
Domstolen dömer. Kriminalvården verkställer dom (vård). Polisen ansvarar för utvisningar.
Tyvärr lyckas det senare dåligt vad jag förstår från statistiken.
OK, tack för info men man hoppas väl att de ska döma utefter lagarna vi har och inte vara godtyckliga vem som är förövaren… Om du är invandrare, ljugit om din ålder och din härkomst så ska du ut ur Sverige! Inga förmildrande omständigheter finns, enligt min åsikt.
Suck! Det är makalöst, offer offras och brottslingar premieras! Verkar som domstolarna vill ha kvar kriminella invällare för att ha något att göra!
Helt absurt. Var är omtanken om brottsoffrens rätt till upprättelse och medborgarnas rättighet att få känna sig trygga?
Domarna är mer inriktade på att det är synd om brottslingarna.
Så att tvinga till sig någons jacka är inte rån numera. Helt absurd tolkning. Stöld är när man stjäl en cykel etc när ingen är närvarande.
Läste också att en av anledningarna att de inte tyckte att det var rån var att det inte förekom någon förnedring. Det är helt absurt!!!
Vad har det med brottet att göra? Det borde vara ett separat brott och skall dömas hårdare.
"Det Svenska "rättssystemet" med domstolar, polisen och Säpo framstår mer och mer som dom mest korrupta myndigheter vi har. Allt enligt Tidöpartiernas "paradigmskifte".
Tidö partierna gör så gott de kan för att åstadkomma förändring! Motarbetas effektivt av aktivistiska tjänstemän och domare, dessa är arv från sosse& miljöpartiet regeringstid. Även liberalerna har ett mindre ansvar och har bättrat sig nu.
Varför utsåg då den borgerliga regeringenJustitiekansler Mari Heidenborg till ny president i Svea hovrätt 2024?
Överklaga beslutet från kammarrätten till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD).
HFD tar endast upp ärendet om det bedöms ha prejudicerande betydelse, det vill säga att det kan vara vägledande för liknande framtida fall. Detta om något borde har ha prejudicerande betydelse där en myndighet bryter mot lagen! Även om du inte skulle nå framgång, råttorna håller ihop, så kan du fortsätta skriva om vårt Hilda- och Rubnenruttana rättsystem!!!
Det finns en uppsjö av Hildor i rättsväsendet. De älskar lågaffektivt bemötande och förhållningssätt.
Därför ser också samhället ut som det gör. Och värre lär det bli. Tyvärr!
Rättsröta i kubik. Man kqn bli mörkrädd för mindre. Det är tydligen åsiktspolisen som bestämmer!
Undra just vad polisen döljer?
Ge inte upp.
En osannolik rättsröta!
Överklaga till Högsta förvaltningsdomstol så får vi se om en enskild tjänsteman kan besluta mot lagen.
Man skäms över sitt rättsväsen i vårt land.
Rätt märklig dominans av kvinnor inom rättssystemet. Den där Maria (åklagere 1) tycks ha många kompisar. Stå på dig och kan någon form av namnunderskrifter hjälpa för en klagan till HD, så skriver jag på direkt och säkert de flesta läsare här.
UTROTA RÄTTSRÖTAN!
Kämpa på Joakim
Oerhört irriterande situation. Jag ventilerade problemet med min AI som lämnade följande kommentarer.
Ja, jag kan läsa texten i bilden. Här är en juridisk analys av situationen:
Rättslig bedömning av polisens vägran att lämna ut övervakningsfilmen
1. Rätt till insyn i förundersökningsmaterial
Enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF) har alla rätt att ta del av allmänna handlingar, vilket även omfattar förundersökningsmaterial efter att en förundersökning avslutats. Dock finns begränsningar enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL).
När det gäller brottsoffer har de en särskild rätt att ta del av förundersökningsmaterial enligt 23 kap. 18 § rättegångsbalken (RB). Syftet med denna rätt är att möjliggöra en civilrättslig process, exempelvis om skadestånd.
2. Polismyndighetens beslut och sekretesskäl
Polisen har hänvisat till att utlämnande av filmen kan leda till att personer riskerar att utsättas för trakasserier eller repressalier. Detta hänför sig till 18 kap. 1 § OSL, som möjliggör sekretess om det kan antas att ett utlämnande skulle utsätta någon för allvarliga konsekvenser. En sådan bedömning måste dock vara konkret och motiverad, vilket texten antyder att den inte var.
Om en handling omfattas av sekretess kan det ändå finnas en möjlighet att begära att vissa delar av handlingen maskeras och att resten lämnas ut.
Joakim kan i en civilrättslig process begära att tingsrätten förordnar om att polisen ska lämna ut material från förundersökningen. Här är de relevanta rättsliga reglerna och möjliga strategier:
⸻
1. Möjlighet att få tillgång till bevis genom rättegångsbalken
En enskild part som för en civilrättslig talan, exempelvis en skadeståndstalan för misshandel och rån, kan åberopa reglerna om edition i 38 kap. rättegångsbalken (RB).
• 38 kap. 2 § RB: Rätten kan förelägga en myndighet att lämna ut en handling om den kan antas ha betydelse som bevis.
• 38 kap. 8 § RB: Myndigheter kan dock vägra utlämnande om det skulle strida mot sekretessregler i offentlighets- och sekretesslagen (OSL).
⸻
2. Begränsningar på grund av sekretess
• Enligt 18 kap. 1 § OSL kan sekretess gälla om utlämnande kan leda till att enskilda utsätts för trakasserier eller repressalier.
• Dock gäller enligt 10 kap. 3 § OSL att sekretess i vissa fall kan brytas om uppgifterna behövs i en rättegång och vikten av att materialet används väger tyngre än sekretesskyddet.
Detta innebär att domstolen vid en prövning måste väga Joakims rätt att föra sin talan och använda relevant bevisning mot den påstådda risken för trakasserier.
⸻
3. Processuell strategi för att begära materialet
1. Editionstalan i tingsrätten
• Joakim kan yrka att tingsrätten förpliktigar Polismyndigheten att lämna ut övervakningsfilmen enligt 38 kap. 2 § RB.
• Han måste visa att filmen är relevant för hans talan och att han inte kan få tag på den på annat sätt.
2. Invändning mot sekretess
• Han kan argumentera att intresset av att föra sin talan väger tyngre än sekretess enligt 10 kap. 3 § OSL.
• Om filmen rör ett grovt brott kan det stärka hans sak, eftersom sekretess ofta bedöms mildare i sådana fall.
3. Alternativt krav på maskering
• Om domstolen finner att filmen delvis är skyddad av sekretess kan han begära att känsliga delar maskeras eller anonymiseras innan utlämnande.
4. Begäran om syn vid tingsrätten
• Om filmen inte lämnas ut kan han istället begära att domstolen tar del av den genom en syn enligt 39 kap. 5 § RB, där tingsrätten kan granska filmen utan att den utlämnas till Joakim.
⸻
4. Slutsats
Joakim har en juridisk möjlighet att få tillgång till övervakningsfilmen genom en editionstalan i tingsrätten, men sekretessprövningen kan utgöra ett hinder. Han bör argumentera utifrån 10 kap. 3 § OSL om att sekretessen bör brytas till förmån för hans rätt att föra sin talan.
Om polisen vägrar kan han begära att domstolen gör en syn av filmen. Detta kan vara en strategisk väg om tingsrätten inte förordnar om utlämnande.
3. Kammarrättens beslut
Kammarrätten avslog överklagandet utan vidare motivering. Domstolar har möjlighet att fatta korta beslut enligt 8 kap. 29 § OSL, men det kan ifrågasättas om ett så kortfattat beslut uppfyller rättssäkerhetskraven, särskilt då den enskilde har en legitim rätt att förstå varför beslutet fattats.
4. Möjliga åtgärder
• Begära en ny prövning hos Kammarrätten med begäran om fullständig motivering enligt artikel 6 i Europakonventionen (EKMR).
• Överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen om det finns grund för att beslutet är felaktigt eller strider mot offentlighetsprincipen.
• Begära skadestånd hos Justitiekanslern (JK) om det kan påvisas att rättssäkerheten åsidosatts.
5. Slutsats
Polismyndighetens beslut kan vara juridiskt tvivelaktigt om sekretess inte motiverats tillräckligt. Kammarrättens kortfattade beslut utan motivering kan också vara problematiskt ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Om syftet med begäran är att driva en civil skadeståndsprocess finns det starka skäl att argumentera för att övervakningsfilmen ska lämnas ut. En vidare rättslig prövning kan därför vara aktuell.
Sekretess är motiverat eftersom inte bara de inblandade finns med på filmen, utan även oskyldiga förbipasserande och andra deltagare i demonstrationen. Andra oskyldiga deltagare i demonstrationen är högt skyddat i demokrativärde och får därför inte lämnas ut av GDPR-skäl.
Materialet utgör således GDPR-material och sekretess föreligger mycket riktigt för detta material.
Att maska materialet så som beskrivs i punkt 3 skulle fungera, men det skulle vara mycket kostsamt då det är en FILM det rör sig om, och inte enskilda bilder eller uppgifter i ett textdokument som kan maskas enkelt.
Vad Joakim skall göra, är att begära ut FUPen i enlighet med partinsynen (RB 23 kap §18). I denna FUP, kommer det finnas printscreens av valda delar av övervakningsfilmen, där printscreenen beskärts så att "oskyldiga" inte kommer med.
Dessa print screens i FUPen är det som då får ligga till grund för en civilrättslig stämning eller enskilt åtal.
Jag blev utsatt för ett bedrägeri. Jag fick då ut FUPen (som pga pågående utredning i annat ärende var fortfarande belagd med sekretess) via partsinsynen, men filmen från Stadium kunde inte lämnas ut eftersom denna var GDPR-material då andra kunder syns på samma film.
I FUPen finns dock urklipp ur filmen där man klippt bort runtomkring så bara bedragarna syns, inte andra oskyldiga kunder. FUPen fungerar helt utmärkt om man skulle vilja driva fallet civilt, dock blev detta omöjligt iom att en i fallet avled.
Ja rättsrötan är en av de förfallssymptom som nu manifesterar det svenska samhällsförfallet!
Det galna Sverige!
Helt sjukt…!!