Samma politiker som frös ut SD kräver nu respekt för systemet
S-toppen Lena Hallengren kräver en ursäkt från SD. Men vem är det egentligen som borde be om ursäkt?
Jag har följt svensk politik länge nog för att minnas hur Sverigedemokraterna behandlades när de kom in i riksdagen 2010. Därför har jag också väldigt svårt att ta den nuvarande moralpaniken kring kvittningsbråket på allvar.
För den som missat turerna handlar det kortfattat om att Sverigedemokraterna nyligen bröt mot en kvittningsöverenskommelse i riksdagen under en viktig omröstning. Kvittningssystemet är en gammal informell överenskommelse mellan partierna som gör att ledamöter kan vara frånvarande utan att styrkeförhållandena i riksdagen förändras. Om en ledamot från ena sidan är sjuk eller bortrest avstår någon från andra sidan från att rösta. Systemet bygger alltså helt på förtroende mellan partierna.
Nu anklagas SD för att ha saboterat detta system. Politiker talar om att demokratin hotas och S-toppen Lena Hallengren kräver att SD ber om ursäkt. samtidigt som medierna fylls av upprörda kommentarer om brutna normer och förlorat förtroende. Men nästan ingen journalist verkar vilja prata om den uppenbara frågan. Nämligen hur Sverigedemokraterna själva bemöttes när de kom in i riksdagen?
Jag minns mycket väl hur partiet behandlades under sina första år. Det var inte bara så att man tog avstånd från SD politiskt. Man behandlade dem som politiskt orena människor som inte skulle få ingå i samma demokratiska gemenskap som andra partier. Det talades ständigt om att man inte fick “normalisera” Sverigedemokraterna. Och det stannade inte vid debatter och TV-soffor. Det påverkade också hur riksdagen fungerade rent praktiskt.
SD fick under lång tid inte delta i kvittningssystemet på samma villkor som övriga partier. Jag minns hur sjuka och rörelsehindrade SD-ledamöter tvingades ta sig till voteringar därför att partiet inte kunde lita på samma parlamentariska överenskommelser som andra partier tog för givna. Jag minns när Jimmie Åkesson hjälpte en rullstolsburen partikamrat in till kammaren för att rösten behövdes.


Var var alla de journalister och politiker som nu låter chockade över att förtroendet mellan partierna skadats?
De flesta var tysta medan andra oblygt applåderade isoleringen. Hela idén under dessa år var ju att SD inte skulle behandlas som ett normalt parti. Man skulle frysa ut dem, misstänkliggöra dem och göra allt för att markera att de stod utanför den politiska gemenskapen trots att hundratusentals svenskar röstat in dem i riksdagen.
Det är därför det nuvarande mediedrevet känns så falskt.
Plötsligt låtsas samma människor som i över ett decennium aktivt bidrog till att bryta sönder förtroendet mellan partierna som om detta förtroende alltid varit heligt. Plötsligt talar man om vikten av parlamentariska principer som om dessa principer gällt lika för alla hela tiden.
Sanningen är att svensk politik länge byggde på ett undantagstillstånd kring Sverigedemokraterna. Regler, normer och principer gällde, utom när det handlade om SD. Då kunde man motivera nästan vad som helst i kampen mot det “onda” partiet. Och medierna ställde nästan aldrig några kritiska frågor om det demokratiska hyckleriet.
Nu ser vi resultatet.
För man kan inte i femton års tid behandla ett parti som paria och samtidigt bli förvånad när tilliten till systemet till slut försvinner. Man kan inte först säga att SD inte är värda samma förtroende som andra partier och sedan plötsligt kräva att SD ska vara garanten för samma system som användes för att hålla dem utanför.
När S-toppen Lena Hallengren nu kräver en ursäkt från SD, är det väl i så fall på sin plats att hon själv ber om ursäkt först.
Joakim Lamotte
Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:
Eller donera via:
Swish: 1233561149
BG: 5431-6872
Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.




Du slår hål på hela korthuset. Tänk om du fick vara reporter på SVT och säga just dessa i deras hus "förbjudna" ord! Tänk om någon en endaste gång kunde ställa saker på sin spets i gammelmedia. Problemet är att deras journalister håller sossarna om ryggen med deras falsk- och fulspel. Fy för den lede.
Lamotte hör till vår tids guldkorn av journalister❤️ Stor beundrare av både användandet av språket, formuleringar och problemet! Rak höger i alla lägen